Mina Darlings!

Jag satt pÃ¥ Kastrup och dinglade med benen vid baren pÃ¥ restaurang ”Salmon House”. Det var nästan tvÃ¥ timmar tills mitt plan till San Francisco skulle gÃ¥ och det kändes helt rätt med en lättare lunch. De har faktiskt den godaste lax jag nÃ¥gonsin har ätit. Ni fÃ¥r inte missa det nästa gÃ¥ng ni är pÃ¥ Kastrup.

Till min lax beställde jag ett glas Chablis. Det är alltid spännande (läs: frustrerande) att se hur stort glas de kommer att ställa fram. Ibland är det rejäla glas man får, men oftast är de irriterande små. Den här gången var glaset ovanligt mesigt och litet. Och inte nog med det: ungefär en cm UNDER mitten på glaset var det markerat en rand. När servitrisen kom med vinflaskan fyllde hon i vin exakt upp till den randen.

Om Fluffbabe Harmony hade varit med – vilket hon förstÃ¥s inte var, eftersom hon redan var pÃ¥ plats i SF – sÃ¥ var det här precis ett sÃ¥dant ögonblick när vi ordlöst ser pÃ¥ varandra. Och agerar. Antingen genom att i värsta fall lämna restaurangen, men oftast genom att säga till att vi mÃ¥ste fÃ¥ mera vin.

Jag gjorde det senare. ”HallÃ¥”, sa jag glatt. ”Du kan väl vara snäll och hälla i litet mera?”. Servitrisen tittade nervöst pÃ¥ mig. ”Njae, det fÃ¥r jag inte – det är precis sÃ¥ här mycket vin man fÃ¥r när man beställer ett glas”.

Ingenjörsfasoner, tänkte jag, men det är dumt att ge upp! Jag förklarade att jag alltid mÃ¥ste fÃ¥ litet extra, bara för sakens egen skull. ”Mina kollegor fÃ¥r alltid mer vin i sina glas än jag, och det mÃ¥ste Ã¥tgärdas!”

Då såg servitrisen slaget förlorat. Detta är ju argument som biter på alla. Hon kom tillbaka med flaskan och hällde upp 2 mm mera vin.

Det är liksom principen jag är ute efter….

Kram från er egen Fluffbabe Blondie

Mina Darlings!

Det är faktiskt helt otroligt hur humorlösa vissa personer är – i det här fallet var det en man. Jag skulle flyga till Stockholm igÃ¥r, och fastnade som vanligt i säkerhetskontrollen. För det första fÃ¥r jag av nÃ¥gon outrgrundlig anledning alltid ta av mig skorna numera. Det är ett pÃ¥hopp som jag verkligen har ganska svÃ¥rt att svälja. Jag är nästan (men bara nästan) beredd att hÃ¥lla med Victoria Beckham som hävdar att hon inte kan tänka utan högklackat…

I alla fall. Nu hade jag nÃ¥got som sÃ¥g mystiskt ut i handväskan sÃ¥ personalen tömde mer eller mindre ut hela innehÃ¥llet och lade det i ett trÃ¥g som de tänkte köra igenom röntgenmaskinen igen. När jag fick syn pÃ¥ vad de hade tagit ur väskan skrek jag: ”Vänta ett litet tag, jag mÃ¥ste bara fÃ¥ se vad jag har i väskan – det här hade jag ingen aning om”! Det mesta stoppar man ju ner i väskan för att aldrig mer hitta, eller hur? Jag menar, hur mÃ¥nga läppglans, nagelfilar och mÃ¥ttband har ni nÃ¥gonsin hittat igen? Nä, jag tänkte väl det.

När jag stod där och förundrades över innehÃ¥llet i min egen handväska, sÃ¥ kom mannen bakom mig i kön fram och skulle ta sina väskor. Jag högg tag i kavajärmen pÃ¥ honom och sa: ”Du mÃ¥ste bara se det här, detta är en unik möjlighet för dig att fÃ¥ se insidan av en damväska”!

Tror ni att han tyckte att det vara kul?

Inte ett dugg….

Tråkmåns. Hoppas att han inte är gift.

Kram från er egen Fluffbabe Blondie

Mina Darlings!

Det här är egentligen så pinsamt att jag inte borde berätta om det för er. Men eftersom jag i ett svagt ögonblick i San Francisco lovade mina fluff-kamrater, så får jag stå för det.

Vi satt tillsammans pÃ¥ en snygg restaurang och Ã¥t och drack gott – som vanligt. Plötsligt skulle det utbringas en skÃ¥l, och ja, jag satt väl i mina egna tankar, antar jag, för plötsligt upptäcker jag hur de andra liksom har tystnat och sitter och tittar pÃ¥ mitt glas. Jag tittar ocksÃ¥ och blir lika förvÃ¥nad som de. Det glas jag sitter och hÃ¥ller i medan de andra har höjt sina champagneglas är – mitt vattenglas.

Normalt sett kanske man inte skulle bry sig om en sådan liten fadäs, men vi är Fluffbabes, trots allt, och har ett rykte att leva upp till. Jag satte snabbt ned mitt glas igen, bytte till champagneglaset och så var det över.

Fast jag mÃ¥ste erkänna att jag sÃ¥g mig litet försiktigt om i lokalen – man vet ALDRIG vem som är pÃ¥ plats vid fel tillfälle och tar chansen.

Eller hur?

Kram från er egen Fluffbabe Blondie

Mina Darlings!

Första lunchen i San Francisco behövde regisseras ordentligt. Därför tog Fluffbabe Harmony och jag självklart hjälp av vår egen fluffbabe-väninna som bor i Sonoma (ca 40 minuter från SF).

”Ta er till Little Italy, där finns det massor av mysiga ställen där ni kan dricka goda viner!”, sa vÃ¥r väninna. Hon vet ju hur vi är och har dessutom hört historien om hur vi reste oss upp och lämnade en restaurang i New York för att de inte serverade vin. Vilket jag fortfarande inte riktigt har kommit över, inser jag.

Vi fick leta en stund innan vi hittade det perfekta stället. Det var nämligen jättefint väder och sol, men som ofta i San Francisco var det ganska kallt i skuggan, så vi var tvungna att hitta en restaurang med uteservering på solsidan.

När vi hade suttit där en stund i blÃ¥sten, började det kännas kallt om vÃ¥ra smÃ¥ ”rumpor” i alla fall. Jag frÃ¥gade en kypare om de hade ett par plädar som vi kunde fÃ¥ ha och sitta pÃ¥. Han tittade pÃ¥ oss ett tag, försvann in och kom tillbaka med tvÃ¥ nymanglade vita dukar.

”Vi har inga plädar, men ni kan ta de här – ni är trots allt huvudattraktionen pÃ¥ restaurangen, sÃ¥ vi vill gärna att ni sitter kvar.”

En Fluffbabe gör allt för att tillfredställa…

Kram från er egen Fluffbabe Blondie

Mina Darlings!

Nu är jag på väg för att möta Fluffbabe Harmony och Sugar Daddy i San Francisco. Det ska så klart bli fantastiskt kul, men som vanligt har jag ångest för långa flygresor. Den här gången har jag dock försökt minimera skadorna och har utrustat mig med:

1. Sömntabletter
2. Rosa sovmask i siden från vår shop
3. Rosa flygtofflor Рett m̴ste
4. UppÃ¥t-tjack tills jag landar – för dÃ¥ ska Fluffbabe Harmony och jag äta middag pÃ¥ Asia de Cuba, som ligger i vÃ¥rt hotell

Suck, eftersom vÃ¥r senaste Fluffbabe – Fluffbabe Cookie – ännu inte har lärt mig hur man bloggar när man är bortrest, sÃ¥ fÃ¥r ni vänta tills jag kommer hem pÃ¥ tisdag. DÃ¥ ska jag berätta allt fluffigt som har hänt!

Puss & Kram från Fluffbabe Blondie

Mina Darlings!

Ni skulle ha sett synen, när jag öppnade dörren för Fluffbabe Gold för en stund sedan. Hon kom på cykel(!) iklädd:

1. joggingbyxor
2. joggingskor
3. Gucciväska

Jag synade henne kritiskt och hade först tänkt komma med en kommentar om att hon kanske kunde ha valt en annan klädsel, men vad sjutton – det var ju helt perfekt, egentligen! En Gucciväska fungerar faktiskt till vad som helst.

Det har Fluffbabe Gold verkligen bevisat….

Kram från er egen Fluffbabe Blondie

Mina Darlings!

IgÃ¥r när jag skulle flyga upp till Stockholm, höll det pÃ¥ att sluta i total katastrof. Där gick jag – lugnt och fint – in till flygterminalen, när det plötsligt tog tvärstopp. Jag hade fastnat med BÃ…DA mina klackar i den fula gummimattan (med hÃ¥l i) som lÃ¥g precis innanför dörren och höll pÃ¥ att ramla framlänges.

Fortfarande en aning chockad kom jag fram till incheckningen där den gullige Patrik stod och checkade in passagerarna. Jag berättade upprört vad som hade hänt. Patrick skrattade högt och sa först att han minsann hade kamera med sig, och OM jag hade ramlat sÃ¥ hade han filmat mig och omedelbart lagt ut mig pÃ¥ YouTube. Jag rös vid blotta tanken… Sedan hävde han sig över disken för att titta pÃ¥ mina skor:
”Du skulle ju kunna prova att byta till ett par skor som inte har 8 cm höga klackar”, sa han med ett leende pÃ¥ läpparna.

Jag stirrade pÃ¥ honom med illa dold fasa: ”Eller sÃ¥ skulle ni kunna byta ut den där dumma mattan”!

Patrik höll med om att det var ett troligare scenario, eller som han uttryckte sig: ”En Blondie utan högklackat känns rätt svÃ¥rt att föreställa sig”.

Ja. Och?

Kram från er egen Fluffbabe Blondie